8.04.2015

komprimera mig till ett litet jävla majskorn

mitt tumblrarkiv.
 mobilbild från kentfest förra året.

vet inte vad det är med mig, kan inte bli lugn. nu är det ju i princip bestämt att jag ska till London, spendera hösten där och kanske våren eller i alla fall så länge som det går även om det bara blir en vecka. nu är det bestämt så då börjar jag direkt titta efter vad annat man kan hitta på. jag är så hopplöst rastlös och vill att allt ska hända nu direkt och helst flera saker på raken. den här jävla icke-sommaren, det stela jobbet, hon trötta jävla bruden på mitt jobb. JAG VILL BORT. det är som att hela miljön här kväver mig och allt jag får är huvudvärk, svårt att andas och för låg lön.
Vill snabbspola till tisdag kväll om en vecka då jag får åka hem och träffa dakota och ha semester. klipp sedan till nästa ledighet. klipp till att säsongen är över och jag är hemma och träffar alla och tar körkort. klipp till att jag sitter på planet till London.

Jag behöver en sån natt. En sån där magisk natt där gatlyktorna lyser orange och det inte spelar någon roll vad klockan är och där alla är nära varandra och man bestämt sig för att vara kär. Mörkret kan svälja mig hel, jag kommer inte sluta dansa. Det finns inget tåg att passa och ingen plats att finna sig på. Om jorden sprängdes i småbitar nu skulle jag inte märka det för jag hör bara musiken. Om jag bara kan få en sån natt till. Vi går på efterfest, och sen en efter-efterfest. Det spelar ingen roll var timmarna börjar och slutar. Låt på låt avlöser varandra, känns förlösande, bortslösade men det är en skön slösaktighet. Dagarna har flutit ihop nu men kvällarna är alla lika tydliga, livfulla. Jag behöver mitt fix av liv och rörelse, utan det haltar jag och ser inte klart. I de tv strålkastarna kan jag se. Kan jag få en sån natt till, för just nu är jag i ett moln, ett overkligt töcken och allt jag gör är att vänta. Vänta och skriva. Skriva och vänta.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar